Jag vet. Jag är åtminstone sex år efter den största hajpen. Men det är okej. Det är ju först nu jag tycker att jag har någonting halvvettigt att blogga om. Och eftersom jag kommit åtminstone en liten bit på vägen vågar jag skriva det högt: jag skriver en bok. En roman! Har varit tjänstledig från mitt ordinarie jobb sedan i maj och äntligen fått tid och ork att på allvar ge mig i kast med mitt projekt. Ända fram till 1 mars 2012 är det tänkt att jag till största delen ska ägna mig åt att skriva, skriva, skriva (fast i ärlighetens namn hinner jag ju med en massa annat också). En fantastisk möjlighet, eftersom det just är bristen på tid som gjort att jag inte orkat ta tag i boken, eller vad det nu blir. Vad det nu blir? Yepp, you tell me. Vissa dagar trevar jag som en blind medan andra bara orden trillar rätt med en gång. När jag stängde wordfilen i går hade jag kommit till sidan 95 och berättelsen med arbetsnamnet Bakom stängda dörrar är uppe i drygt 320 000 tecken. Spänningen är nagelbitande! Ja, för mig i alla fall. Nu kör vi!
Risken att fastna i skrivtips i stället för att skriva är stor
Skoj!
Blir lite avis, undrade senast igår om/när mitt projekt blir klart…
GillaGilla
Tack! Nu blev du historisk som första att kommentera. Bara en sån grej! Du kanske ska fundera på tjänstledighet också för att hinna med allt (du har ju så himla mycket på gång alltid). Fast chefen kanske är för hård?
GillaGilla
Vad skoj 🙂 Ska bli kul att läsa och nu är jag näst historisk vad eftersom jag är den andra kommentatoren…eller heter det kommenteraren…eller kan man ens va ” näst ” historisk..ja du ser tur jag ej skriver en bok:))) Lycka till Katja
GillaGilla
Joooo, du är OCKSÅ historisk, som ju kommenterade första inlägget. Tack!
GillaGilla
Åååååh, gullefru!
GillaGilla
Ååååå, mitt största fan!
GillaGilla
Bra! Då kan jag äntligen följa en person som jag både gillar och är intresserad av vad hon gör.
GillaGilla
Tack allra raraste du!
GillaGilla
Pingback: Hurra för bloggen i dag! | minnaulin