Jag – ett nöt


Tänk vad man måste läsa hela tiden för att klara sig. Och då menar jag inte läsning för nöjes skull i form av romaner, serietidningar, poesi eller noveller utan mer vägskyltar, tidningar, handböcker till olika manicker som man bara ”måste” ha … Och recept.

Skulle snabbt röra ihop en kaka av allt det där som blivit över i skafferi och kylskåp. Hade inte tillräckligt för att göra hela den nötkaka som jag fastnade för. Men vad gör det, man kan ju alltid halvera.

Jag var nog inte helt koncentrerad, det erkännes. Tyckte att smeten var väldigt lös. Hade visst läst fel på en rad. Blev lika mycket mjölk som det skulle vara mjöl. Tänk vad ett lite k kan ställa till det.

Nötkakan är ännu för varm för att provsmakas. Men vem vet: den kanske blev jättebra? Jag kanske hittade det där som tog den från god till helt perfekt bara genom en liten läsmiss. Eller också får jag mata soppåsen.

Tur att alternativen inte är riktigt så dramatiska i skrivandet. Då är det lättare att rätta till fel. Jag förväntar mig att jag måste skriva, skriva om, stryka, ändra. Det är liksom det 90 procent av jobbet går ut på.

Nu kör vi!

Nötkaka

Följden av min bristande läsförståelse blev denna experimentella kaka.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s