”Det är kasst! Du är kass!”


Fortsätter med högläsningsövningarna. Det tar tid. Lång tid. I fredags ägnade jag halva dagen åt ett futtigt kapitel för så fort jag läst högt och skrivit om var jag ju tvungen att läsa högt igen och då tvingades jag skriva om och … Du förstår.

Under högläsningen låter jag också redigeraren, som sitter på min vänstra axel, att prata fritt och högt. Han är en elak djävel, högröd i ansiktet av ett ohälsosamt blodtryck, kulmage och hetsigt humör. Lite flintis också, med gråsprängda lockiga hårtestar som spretar över öronen.

Nu när jag läser hoppar han av ilska och skriker rakt i örat på mig.
”Det är kasst! Du är kass!”

Så du förstår kanske att jag oftast tystar honom. Men nu lyssnar jag alltså, även om jag filtrerar snacket via den godmodiga ängeln som sitter lugnt tillbakalutad på min högra axel.

Hon drar tankfullt i sitt guldblonda hår och kan bara säga snälla saker.
”Du är duktig. Tänk att du snart har skrivit en hel bok. Den är underbar. Perfekt. Lagom spänning, lagom gestaltning. Ja, perfekt. Du är perfekt.”

Ingen av dem har rätt. Åtminstone inte helt rätt. Fortfarande avgör jag enväldigt vem som ska få sista ordet när det kommer till olika partier i texten. Än så länge. Någon gång ska jag ju släppa in andra i manuset. Snart, snart.

6 thoughts on “”Det är kasst! Du är kass!”

  1. jag har också en liten jävel på axeln 😉 problemet med min är att jag inte har någon ängel på den andra. Ann L försökte slå bort min under ett av våra coachsamtal men han har hittat tillbaka igen. Han är dock inte så högljud utan vill bara vara med och peta i allt. Tills det blir det bästa det kan bli. Ialla fall så som jag skriver. Det tar sån tid, att ha honom där, så som det känns nu kommer jag inte bli färdig med boken förrän 2013! Jag måste lära mig att bara flödesskriva utan tankar men det är nog ingen bra idé heller. Då kan ju boken bli en grå geggig massa av mambojambo.

    Den enda som har läst min text är Ann och det var verkligen läskigt att låta någon läsa min lila ”baby” Jag visste ju hur känslan skulle vara när jag läste och skrev orden men nu kom någon utanför och läste texten och satte sina egna erfarenheter och fantasi på orden.

    När boken väl är klar så ska det bli spännande men så nervöst när de första har gett sitt utlåtande. Men det är en bra bit kvar tills dess. Som tur är. Kram suss

    Gilla

    • Det är verkligen hisnande med tanken att andra ska, inte bara läsa utan TOLKA, det man skrivit och som är så solklart. I mitt huvud, i alla fall … Ska ändå bli skönt att komma så långt & få släppa taget!

      Gilla

  2. Du är verkligen inte kass, Minna! Så får du inte tänka! Tänk på vad du har åstadkommit hittills, det är inte alla som ens skulle överväga att skriva en bok. Och tänk att du trodde på dig själv så mycket så att du tog tjänstledigt för att skriva. Fortsätt tro på dig själv! Och den där redigeraren på axeln SKA få sin tid, men han kanske får lugna sig lite 🙂

    Gilla

  3. Vem skriver man en bok för? Sig själv eller för andra ? Vad har man för mål med sin bok? Att den ska finnas där i bokhyllan eller att den ska ge bestående intryck på folk och fastna, leva vidare i tankarna hos folk? Det är bra Minna, att du fortfarande bestämmer vem ska få sista ordet, stark som du är kommer du välja rätt och det är inte ” du är kass”. Du är skepparen på ditt eget skepp och är övertygad om att du kommer styra skeppet tryggt, säkert i rätt hamn, för det är sådan du är, som Marimekko gummistövlar, helt perfekt:))

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s