Lustläser


Jag läser. Manuset! Inte nåt nytt, tänker du nu, men jo – faktiskt lite. Jag har ju läst sisådär hundra gånger med pennan i hand, rynkad panna och letat efter allt som bara är fel, kasst, skit & värdelöst.

Inte så upplyftande, som du säkert förstår.

Skillnaden nu är att jag skrivit ut allt och enligt min arbetsplanering ska jag läsa den som om det var en riktig bok.

Inte en penna i sikte. Bara jag, kaffekoppen och en ansenlig mängd papper. Började så smått i går. Och så roligt det var! Jag vet att jag har en del tveksamma partier framför mig, men för stunden njuter jag!

4 thoughts on “Lustläser

  1. Åh det är svårt att läsa sitt manus utan en penna. Alltid dyker man på något man vill ändra eller stavfel man vill rätta. Men visst är det roligt att läsa det man skrivit från början till slut.
    Hur många sidor blev det när du skrev ut den?

    Gilla

    • Ja, jag får verkligen hålla mig i skinnet mellan varven för det finns ju ett och annat som jag behöver ändra. Det får bli en senare fråga :O Utskriftsvarianten är bara 102 sidor, men så har jag också dragit ner på graden och tagit bort blankrader. Och dessutom klämt ihop allt i två spalter och självklart skrivit ut på både bak- och framsidan. Du vet, ”för miljön” som vi säger i dag 😉 Räknat i tecken är det drygt 420 000, inklusive mellanslag. Det låter ju lite mer imponerande (?)

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s