I dag är det första dagen på min semester.

Den har alltså äntligen kommit, perioden när jag ska hinna allt det där som legat på is i väntan att tiden ska räcka till. För i mars är det enkelt att tänka sen, då, om bara …

Nu har jag fyra veckor framför mig när jag inte behöver tänka jobbrelaterade tankar. Tid att skriva klart boken. Att skriva alla de där novelltävlingarna som verkar så kul. Att dessutom hinna umgås, grilla och allt det där som hör till. Oceaner av tid.

Eller?

Jag var ledig i elva månader utan att bli klar med boken. Visst hann jag långt, men klar blev jag bevisligen inte. Så vad säger att jag kommer någon vart nu? Fyra veckor är ju verkligen inget i jämförelse.

Får hänvisa till min pliktkänsla. Har ju offentliggjort en deadline här på bloggen. 13 augusti ska manuset till en proffsredaktör. Innan dess behöver det en genomläsning. Så min inte helt oansenliga pappersbunt får semestra i Aten, för där ska jag snart sitta på en takterass och njutjobba.

Manuskriptet innan sista (?) genomläsningen.