I sommar har jag läst så många bra böcker och det verkar hålla sig även in på hösten. Just nu ligger Utrensning av Sofi Oksanen på nattduksbordet. Den har stått i bokhyllan ett bra tag. Jag har inte riktigt vågat närma mig. Den är ju så omtalad och kritikerrosad. Har tänkt att den är för svår för mig. Att jag inte ska fatta grejen och bli uttråkad.
Som tur är kan jag ändra mig.
Sofi föddes 1977 i Finland och detta är hennes tredje roman, som kom ut på svenska 2010. För den har hon fått en mängd priser, bland annat Nordiska rådets litteraturpris som bland annat Dagens Nyheter skrev om när det begav sig.
Och herregud så välförtjänt. Jag läser och ryser. Oftast av välbehag för att det är så himla välgjort, men ibland för att jag i boken får uppleva världar jag inte vill veta något om men som känns brutalt närvarande.
Tidsplanen skiftar, lite 50-tal där, olika år på 90-talet här. Men hela tiden vet jag exakt var jag befinner mig för Sofi Oksanen vet precis hur hon ska hålla läsaren i handen. Skrev jag att hon är född 1977? Och romanen kom ut på orignialspråket 2008 då hon alltså var 31 år.
När jag börjar tänka på sånt där vill jag bara lägga mig under ett tjockt täcke och göra allt jag kan för att glömma att jag någonsin sagt att jag håller på och skriver en bok. Utrensning. Det är en bok. Det där som jag håller på med är ett jäkla hobbyprojekt som dessutom är 20 år för sent påkommet.
Så. Jag kanske inte kan kalla mig konstnär men nog fan är jag i alla fall lidande!
Jag förstod direkt vad du menade när jag läste rubriken. För sitt egos skull vill man läsa dåliga böcker så att man känner att ”det här kan jag göra bättre”. Men när man hittar en sådan där riktigt bra bok får man försöka ta av sig författarhatten och bara läsa och njuta. Men det är svårt nuförtiden.
GillaGilla
Puh, det är alltså inte bara jag! Om vi fortsätter att läsa bra grejer så kanske det smittar av sig?
GillaGilla
Ja kanske. En mix är nog bra!
GillaGilla
Skräp för dagar med dåligt självförtroende och kvalitet när det ligger på topp 😀
GillaGilla
Gud! Så där kan jag också känna. Ganska ofta faktiskt. Det är bara att hoppas att vi absorberar det där…
GillaGilla
Tack för din kommentar! Innan jag började skriva på allvar plågades jag inte alls av detta. Attans 🙂
GillaGilla
Och jag som läste Utrensning för två år sedan och inte alls tyckte om den. Tog mig nog inte ens en tredjedel. Men jag kanske är lite för ung. Eller så var det helt enkelt så att ordet ”kurslitteratur” tog bort lite av nöjet med att läsa den. Nåja, den ligger i någon flyttkartong någonstans så det kan ju hända att den åker fram och blir läst en annan gång 🙂
GillaGilla
Jag gillade början som fan, det allra sista i slutet var rätt tjatigt. Tur att man tycker olika, annars vore det ingen idé att skriva en endaste liten rad!
GillaGilla