Senaste tiden har två skrivbloggare jag följer annonserat stora framgångar kring sina romanprojekt.
Peter Fahlén, min ”lillebror” från romankursen i London, har efter åratal av arbete skrivit klart Minnets envishet och nu har han gett ut den på eget förlag. Release-partyt är i Norrland i april så jag får vara med mentalt och läsa boken i hemmets lugna vrå därefter.
Och i går kunde en välförtjänt stolt Katarina Persson äntligen basunera ut för alla den stora nyheten om ett förlagskontrakt.
Jag är jätteglad för er båda. Må grattiskramar omfamna er och smällande champagnekorkar bli ert soundtrack lång tid framöver!
Men samtidigt. Nu kan jag ju inte slå ifrån mig min egen brist på framgång med att det är helt omööööööjligt för en debutant att få ut sin bok. Skärpning på skrivfronten för tant, med andra ord.
Haha, ‘lillebror’ lockade fram det stora leendet!:-)
Var du än befinner dig känns det alltid som om du ligger steget före mig. Det är ingen omöjlighet precis som du säger, men ibland måste man identifiera problemet för att kunna se lättare på det. Från där jag står ser det mer ut som om det handlat om att du haft andra saker som behövt göras, än att det skulle ha något med hur du faktiskt skriver att göra.
GillaGilla
Tack, brorsan! Visst har jag att göra men hur det än är så har jag din ryggtavla framför mig hela tiden tycker jag 🙂
GillaGilla
Kul att se att det går. Ge inte upp Minna, en dag är det dig vi skriver om sådär. Och mig hoppas jag. 🙂
GillaGilla
Ja, vi får väl kämpa på 🙂
GillaGilla
Pingback: Detta är ett inlägg | minnaulin