Det var baluns i går. Bokreleasebaluns! Jag är fortfarande alldeles överväldigad och kvar i ett lyckorus. För att det skulle bli en sådan respons hade jag inte räknat med. Jag hann inte räkna alla, men ett femtiotal personer var det som kom till vårt enkla hem.

Alla så glada, peppande och rent fantastiska! Det var inte ens så jobbigt som jag befarat att läsa högt ur ett stycke ur boken. Inte när jag var omringad av den enorma välvilja som strålade ur alla. Och att det gick att dämpa det där sorlet. Otroligt. Hade jag släppt en knappnål innan jag började läsa så skulle ljudet dånat upp mot taket.

Och efteråt. Applåderna! Jag rodnar fortfarande.

Innan balunsen startade hade jag i mitt huvud en löjlig föreställning om att jag skulle kunna smyga runt och fotografera mina besökare. Pahah! Det var fullt upp med minglande och sedan signering av böcker så att pennan nästan glödde.

Tack vare min eminenta kompis och före detta kollega Johanna Wiman så kan jag ändå förgylla bloggen med ett par bilder från eventet. Tack! De två sista tog jag i morse. Spår av en lyckad fest och ett blomsterhav värdigt en femtioårsfirare.

Tack till alla som kom. Ni var strålande!

Jag läste! Folk lyssnade! Foto: Johanna Wiman.

Kön till min signering ringlade stundtals lång. Känns ofattbart. Foto: Johanna Wiman.

Inget kalas utan en rejäl röra. Det var det värt.

Vår matsal doftar som en blomsteräng.