Jag startade halleluja-kören till post it-lappens lov lite i förtid i går, visar det sig. Det var visst inte bara att skriva ett ord på en lapp och sen tro att det bara är att köra. (Och det trodde jag väl inte heller EGENTLIGEN …)

I dag skrev jag om inledningsstyckena. Tyckte att de tog sig. Klappade mig själv på axeln och skrev sedan ut. I solskenet i trädgården syntes sedan bristerna i fullt ljus.
”Ska inte den karaktären verka lite ondare där?”
”Med de perspektivhoppen blir det allt väldigt svårt för läsaren att hänga med.”
”Om du i stället gör så här – ändrar om hela strukturen – så skulle det kunna bli bra.”

Ungefär så lät det i min skalle när redigeringsdjävulen tittade förbi en snabbis under min genomläsning. Så nu skriver jag på version 2 av min novell. Återstår att se vilken som vinner. Och om den blir klar till kursavslutningen.