No show

Helgen som hela bok-Sverige talar om större delen av året är här. Bokmässan. Alla är där! Nästan. I år hände nämligen något väldigt märkligt.

Jag kommer inte gå och trängas med alla tusentals människor, fynda böcker jag inte visste jag ville ha, småprata med kändisar som signerar nämnda böcker, kramas med gamla kära bekanta, klaga på värkande fötter, sno åt mig kaffe i den där montern där det går att få gratis kaffe, vara med i en massa tävlingar och kanske till och med vinna något, köpa ännu en ballografpenna för att de är så vansinnigt snygga och bra, slutligen hasa med händerna i höjd med fotknölarna för att kassarna blivit så vansinnigt tunga.

Nej. Jag stannar hemma. Senast jag uteblev var 2009, då jag sprang Lidingöloppet som hade den dåliga smaken att gå samma helg.

I år passade helt enkelt inte av flera skäl. Jag och maken hade först tänkt att vi skulle göra om samma sak som förra året, nämligen åka på fredagen. Det var guld! Lätt att ta sig fram, förväntansfulla författare som ännu inte tröttnat på att småprata och signera, inga köer till toa, restaurang, bokbord. Gött, helt enkelt.

I går gick det inte på fredag på grund av arbete. Och sen började vi fundera på om vi egentligen hade råd att lägga flera tusenlappar på böcker när vi lagt multum på att renovera hus och köpt diverse eldrivna (och dyra) attiraljer till samma hus. När vi dessutom har kvar olästa böcker från förra året … Vi kom fram till att mässan fick klara sig utan oss ett år. Men 2017 – då gör vi come back!

PS: En av mina planer för årets mässa var att köpa Susanne Ahlenius nya bok, Dödligt dubbelspel, och samtidigt tagit chansen att krama om henne hårt. Nu får det bli det näst bästa: hon skickar en bok som jag nu har beställt. Det blir något att se fram emot! DS.

Bokmässerapport 2015

Höll på att glömma att publicera min traditionella lista över fynd från årets bokmässa. Har redan hunnit läsa 1,5 av böckerna så nu är det väl hög tid.

Kvinnan på tåget av Paula Hawkings. På omslaget står att det är den snabbast säljande debuten någonsin och efter att jag läst den kan jag förstå varför. Författaren bygger upp spänningen mästerligt och med små medel. Genom korta glimtar blir händelserna en viktig natt allt klarare för den alkoholiserade huvudpersonen Rachel. Det är helt omöjligt att veta vem man kan lita på. Är den rödhårige mannen en trevlig prick eller misshandlade han henne i den där mörka tunneln? Varför minns hon inget av det som hände, men vet att hon var så jäkla rädd och vaknade med blod på kudden morgonen efter? En bok som jag saknade när jag läst klart (alldeles för fort).

Äventyr i Svenssonland av Joakim Palmkvist. En reportagebok om seriemördaren Peter Mangs i Malmö. Den här fick jag signerad av författaren eftersom vi råkade gå förbi montern precis när han blev intervjuad. Jag har ju läst Lasermannen, som jag bara inte kunde släppa ifrån mig. Den här når inte fullt upp till Gellert Tamas bok, men är välskriven, initierad och ger en fantastisk inblick i Mangs världsuppfattning. Precis som John Ausonius var hans mål människor med mörkare hudfärg än hans egen.
Jag började läsa den 21 oktober och blev dagen efter plågsamt medveten om att den sortens människor inte är så ovanliga som jag önskar.

Vi bara lyder av Roland Paulsen. Ännu en bok med avstamp i verkligheten, en som jag faktiskt inte haft något att göra med: Arbetsförmedlingen. Hittills har jag varit så lyckligt lottad att jag haft arbete. Om jag förstått det rätt kommer jag vara än mer tacksam över det när jag läst Paulsens beskrivning av meningslösa åtgärder och möten som ingen riktigt förstår syftet med.

Dränkt av Frida Andersson Johansson. Så fick jag äntligen möta författaren som jag följt som bloggare i flera år! Och nu ska jag äntligen få läsa hennes debut. Förväntningarna är höga på berättelsen om Unn som dras in i övernaturliga och otäcka händelser mitt i vardags-Stockholm.

Mästare, väktare, lögnare, vän av Christoffer Carlsson. Förra året köpte jag Den fallande detektiven om den missbrukande polisen Leo Junker av samma författare. Det gav mersmak! Tycker att Carlsson har ett ganska eget språk, med fina formuleringar som känns nya och fräscha. Nu gick jag i montern och fick syn på senaste boken med samma huvudkaraktär. Och när jag tittade upp stod Christoffer Carlsson i egen hög person några meter bort och sökte min blick – signering undrade han tyst. Självklart! Sa jag högt. Och fick en liten pratstund på köpet. Sedan gav han mig tidernas bästa signering: ”Till Minna, med tack för att du bidrog till att göra min mässa så fin! Din vän, Christoffer Carlsson”(Nästa gång jag pratar med någon om författare och han kommer på tal tänker jag säga att ”honom känner jag, trevlig kille.” Haha!).

Flickan framför muren av Kristina Appelqvist. Ett spontanköp! Visst har jag hört talas om deckarna som utspelar sig i Skövde, men jag har inte läst en enda av dem. Nu råkade författaren stå vid Piratförlagets monter när vi var där och handlade Carlsson-verk, så då slog jag till. En signerad bok är ju alltid kul!

Sen blev det förstås lite annat i form av Rocky-böcker, Stenmark-kalender och lakrits. Till exempel.

En reflektion: fredag förmiddag är en perfekt tidpunkt! Lite dyrare entré, men så värt det. Helt lagom med människor, och än har inte författarna hunnit bli vimmelkantiga av alla signeringar och samtal – de är taggade och har både tid och lust att prata.

 

 

Mässrapport i snabbformat

Årets bokmässa var fantastisk! Bäst var alla härliga människor som jag fick återse igen. Återkommer med detaljerad lista över mina inköpta böcker, tills dess får du njuta av några ögonblicksbilder från tillställningen. Som vanligt i usel kvalitet eftersom de är tagna med mobilen.

För hur skulle jag orka bära böcker om jag också hade med min systemkamera?

Mästerkocken

Maken som omslagspojke till Adlibris nästa succékokbok!

 

monterbesök

Susanne Ahlenius och jag i Hois monter

Folkhav

Den obligatoriska översiktsbilden från rulltrappan. Det fanns besökare så att det räckte.

Böckerna

Ett urval av inköpen, deckarna hamnade visst överst.

Äntligen dags igen …

… för bokmässan, vad annars? I morgon bitti står jag och maken och trampar utanför entrén vid öppningsdags, sen ska vi in i vimlet och trängas och trivas och svettas och svära lite och göra av med en massa pengar och bara njuta.

I år kommer det finnas fler människor jag känner där inne än någonsin tidigare. Susanne Ahlenius står i Hoi Förlags monter och signerar Dödlig åtrå så att det glöder i pennan (en har jag paxat!), Anna Keiler finns hos både Idus Förlag, med Nyckeln till det förflutna, och hos Ordberoende Förlag där hon signerar novellantologin #Älska noveller. Ann Hugosson minglar med familjen, hon är ju också författare i Älska noveller men jag minns inte om hon ska signera. Charlotta Wikhall, som jag nyligen var på releasefest hos, står i en monter någonstans. Dessutom finns flera nuvarande och tidigare kolleger på plats och visar upp tidningar.

Puh. Jag hade tänkt skriva ingen nämnd och ingen glömd men det sprack ju. Den jag eventuellt glömt nu får jag bjuda på en svalkande läsk i bokmässehettan.

Vi syns!

Snart september

Förr i tiden hatade jag hösten. Det blev en plågsam påminnelse om att sommaren var slut och att det bara väntade mörker och kyla och isiga gator åtminstone det närmsta halvåret. Jag gillar fortfarande inte de där negativa aspekterna, men numera kan jag verkligen uppskatta de positiva delarna med årstiden också.

Varm äppelpaj med vaniljsås, mysiga hemmakvällar, ro i kroppen att skriva. Bokmässan! Som är snart.

Och den här hösten ska jag äntligen bli lite mer social i skrivarsammanhang också, är min förhoppning. Har nämligen kommit i kontakt med andra med samma passion via Facebook, en grupp som heter Författare i Väst och som har med geografi och inte klädsel att göra. De träffas. På riktigt! Och på onsdag är det dags för ett möte i Ljungskile, ynka tre mil hemifrån mig, och jag ska dit. Hurra!

PS: häromdagen fick jag ett mejl från min kusin, som var här och köpte boken för några veckor sedan (efter att vi inte träffats på 30 år!). Hon hade läst klart och gav mig klartecken att publicera synpunkterna här på bloggen. Du finner den högst upp i den nyss uppdaterade sidan med åsikter. DS.

Produktivt i författarhörnan

I dag har jag varit supereffektiv och strukit saker från min att göra-lista i rasande fart.

  • Skriva ned kriterier för min prisförfrågan till fyra utvalda tryckerier och skicka i väg mejlen. Check!
  • Komma på en ny titel till min bok. Jag smakade på en som kanske får leva kvar. Halvcheck!
  • Åka till Kronogården, den verkliga platsen för min fiktiva berättelse, och fotografera.Check!
  • Använd fotona till utkast för bokomslag. Inte nog med det, jag fick ihop tre helt godkända förslag att grunna på. Trippelcheck!

Och allt det där samtidigt som jag bet ifrån mot höstens första förkylning som kom och knackade på. Den fick vända i dörren, efter några nysningar hade jag inte tid med sånt tjafs längre.

Med alla de där punkterna avklarade kan jag nu baravänta in svaren från tryckerierna och inte ska göra nåt med manus 1 på ett tag. Det känns SKÖNT!

Det är ju inte som att det blir långtråkigt för det.

Nanowrimo-resultat:  í går noll ord. Kände mig ändå inte som en nolla eftersom jag ÄNTLIGEN blev klar med sättningen av mitt manus. I dag tog jag igen lite av förlusten genom att rabbla fram 2 543 ord. Note to self: det är bättre att inte låta det gå för långt mellan gångerna, det blir snabbt ett berg att ta sig över.

I morgon ska jag hinna med en litterär sammankomst på kvällen: Aino Trosell kommer till Trollhättan! Jag träffade ju henne på bokmässan och fick senaste boken signerad. Och Aino: jag har börjat på den men långt ifrån hunnit klart. Min smarta fråga får väl handla om din skrivprocess i stället!

Mässrapport #2 – den långa versionen

Årets anekdot: att Björn af Kleen gick fram och snackade med maken när jag stod i en signeringskö. Lite bortkastat, för maken hade ju ingen aning om vem den välklädde unge mannen var. (Och jag har till slut tagit upp hans bok Jorden de ärvde. Den åkte snabbt tillbaka i bokhyllan. Jag klarade det inte! För mycket historisk soppa och ord av typen fideikommiss för att jag skulle vada mig framåt till handlingen den här gången. Kanske senare.)

Årets återseende: i tidningen Skrivas monter stod världens bäste Fredrik, gammal klasskamrat från Journalisthögskolan som jag inte sett på snart tio år. Eller jo, jag såg ju honom på nämnda tidnings omslag i början av året och det gjorde min dag!

Årets signeringar: blev två, läs mer nedanför. (Tycker för övrigt att det är lite kul att det ser ut som om jag pratar med ett barn när Fredrik Backmans skriver sin autograf.)

signering pågår

Efter årets besök hjälper följande alster till att tynga ner vår bokhylla:

bokpotpurri

  • Aino Trosells senaste, En egen strand. Mest för att hon råkade bli intervjuad i en monter när vi passerade och snart skulle signera. Och förstås för att jag läst henne tidigare och gillade Ytspänning mycket. Extra kul att få en autograf och byta några ord med henne eftersom hon kommer till Trollhättan den 4 november. Jag sa att jag ska dit. ”Bra, då hinner du läsa boken och komma med kloka frågor”, sa hon med en skämtsam blinkning. Ingen press!
  • Brutus Östlings bok Konsten att fotografera fåglar och andra djur. För att ge bränsle åt min andra passion, foto. Inte för att jag direkt specialiserar mig på fåglar, men den här kan nog ge inspiration ändå. Kolla bara omslaget i kollaget ovan! Det kliar ju direkt i avtryckarfingret.
  • Var man av Torbjörn Flygt. För att jag just nu läser Verkan och gillar den massor. Betydligt mer än på sin tid haussade Underdog (som jag minns som helt okej men kanske var jag bara inte mogen att förstå storheten då?).
  • Rörgast av Johan Theorin. Har gillat de tre tidigare böckerna om Öland, dessvärre i fallande skala, så jag hoppas att denna – som ska vara den sista i serien – inte blir en besvikelse.
  • Enda planerade titeln: 438 dagar av Johan Persson och Martin Schibbye. Förväntan är hög efter det goda mottagandet!
  • När jag kom till mässan slog det mig: jag måste ju ha Fredrik Backmans senaste verk Min mormor hälsar och säger förlåt. Älskade ju boken om Ove som jag köpte på mässan 2012. Lyckades med konstycket att få min bok signerad, men bara för att jag ställde mig i kön i stället för att lyssna på intervjun. För oj, vad den växte snabbt sedan! Kö-kaos, var ordet. Delvis för att han var så trevlig och snackade på med alla fans. Jag frågade hur lång tid det brukar ta för honom att skriva en bok. Ungefär tio månader, blev svaret. Fan. Jag borde med andra ord ha ett gäng egna i bokhyllan vid det här laget. Rappa på!
  • Svindlaren av John Grisham. Har inte läst honom på ett tag men han brukar ge ut riktiga bladvändare, så hoppet lever för denna titel.
  • Flykten från läger 14 är ett helt oprövat kort. Jag vill läsa den för en nödvändig blick in i ett helt annat liv än det jag är bekant med.
  • Analfabeten som kunde räkna kommer jag nog inte att läsa. Har knappt hämtat mig efter Hundraåringen som … så Jonas Jonassons uppföljare får hamna på makens inmutade hylla.

Och slutligen, för att vi vill underhålla vår barnsliga humor, blev det några seriealbum. Två nya Rocky av Martin Kellerman, för lite drogromantiskt stockholmsskimmer, och Pondus av Frode Överli för att den fotbollstokige norrmannen och hans krets oftast är galet roliga. Och lite pennor, kalendrar och smått och gott … Så att jag klarar mig till nästa år.

PS: ja, egenutgivningsmaterial också. Som gav mig myror i huvudet. Återkommer! DS.