Ett litet glädjeskutt

I dag gick jag till SG Interiör, en av mina återförsäljare, med en ny laddning signerade böcker. Humöret var redan på topp innan jag kom dit. Solen värmde, det behövdes fler böcker … vad finns inte att bli glad över?

Men det riktiga glädjeskuttet kom först efter en stunds prat med ägaren Sevim. ”Jag har ju läst boken!” utbrast hon. Hon gillade. Tyckte att den påminde om en annan författares stil … Karin Alvtegen!

Inte kan man få en bättre komplimang än att jämföras med sin favoritförfattare. Skutt, skutt i glädjetossig fyrtakt hela vägen hem.

Mediesol

Så kom den i går, artikeln i lokaltidningen ttela. Och inte hade de sparat på krutet heller. Förstasidan på del två och hela uppslaget därefter var det bara jag, jag, jag i text och bild. Vilken egotripp! Skulle kunna vara lite för mycket för en som trivs bättre som betraktare än betraktad. Men herregud vad detta var KUL!

Dessvärre har tidningen inte lagt upp det på sin webb under fliken Nöje & Kultur. Kan hända att det blir nästa vecka men det är långt ifrån säkert. Allt kommer ju inte på webben, det vet jag från min egen tidning. OM det blir något så lägger jag självklart ut länken här illa kvickt.

Under tiden kan ni njuta av uppmärksamhet i något kortare form och helt utan bilder på min nuna i den ganska nystartade sajten trollhattan.com som också har en blänkare om debuten. Tack vare att min vän Magnus bidrar med material dit, men man får ju använda alla kontakter man har 🙂

Tryckeri-respons ”redan”

I höstas höll jag på och letade efter företag som kunde trycka upp Skuggplats åt mig. Jag valde slutligen ut fyra som verkade hålla måttet något så när och bad dem om offerter per mejl. Tre av dem svarade supersnabbt, de första två redan nästa dag.

Ett tryckeri svarade aldrig. Eller, det var i alla fall vad jag trodde. För aldrig är ju ett väldigt långt tidsperspektiv som vi ännu inte sett slutet på. För i dag, nästan fem månader efter min mejlförfrågan, kom ett svar.

”Hej Minna. Vi hade kontakt i november angående tryckning av en bok. Jag ville bara kolla upp om du har fått boken tryckt eller om du fortfarande söker efter ett tryckeri.”

Öh. Vi hade kontakt? Det där svaret i dag är den enda ”kontakt” jag sett till, om jag bortser från mitt eget mejl. Jag svarade artigt att jag fick min leverans för en månad sedan.

Bättre sent än aldrig? Nja. Kanske snarare bara för sent. Fast dagens lilla skratt fick jag i alla fall.

För övrigt då? Jo tack. Har inte skrivit något, åtminstone inte något skönlitterärt. Däremot fått tjuvläsa REPORTAGET som snart kommer i lokaltidningen. Det kommer att bli bra! Särskilt efter att jag motade bort ett par retliga korrfel 🙂

 

Respons från läsare

Hittills är läsarreaktionerna mer än lovligt positiva. Ett axplock av de kommentarer jag fått:

”Jag har nu läst din bok som du ”lekte” dig till. Är detta en lek så blir ju allvaret något exklusivt. Jag gillade hur den var upplagd och tyckte den var väldigt bra. Kommer det mer så är jag nyfiken.”

”Nu har jag läst ut din bok och sörjer redan att den är slut. Karaktärerna känns så verkliga och levande, finns de på riktigt? Jag ser verkligen fram emot att läsa mer av det du skriver!”

”Tack vare ett intressant persongalleri fladdrade mina ögon över sidorna i rasande takt. Jag gillade framför allt Isabella, som kändes trovärdig och genuin. Även Johnny, Malin och Erika blev levande i dina författarhänder. Du vävde in miljön och aktuella händelser runt staden på ett skickligt sätt. En stor eloge till dig Minna!”

”Nu har jag läst färdigt boken Skuggplats. Tack och bock för fantastisk läsning. Hoppas du blir inspirerad til att skriva mer. Du rockar fett!”

”Har precis läst ut Skuggplats. Du har fått till en riktigt bra roman. Riktigt bra jobbat.”

Tack för att jag fick chansen att köpa boken som var sååå bra och spännande. Har nu läst ut den och kan verkligen rekommendera boken. Gott folk köp den.”

De som inte gillar Skuggplats har ännu inte sagt något. Klart att jag fattar att även de läsarna finns. Och det är helt okej. Än så länge har jag inte hört talas om någon bok som ALLA gillar.

Författare fick finbesök

ttela-besök

Fotografen Jerry Lövberg och journalisten Jonas Myrholm från ttela.

Reportern Jonas Myrholm från ttela kontaktade mig via bloggen i fredags: ”Jag har snappat upp att du just kommit med en bok och det skulle vara väldigt roligt att skriva något om detta! Så frågan är: Kan det vara aktuellt?”

Det kunde det förstås och vilken förmiddag det blev! Semester och solsken ute och besök av lokaltidningens finest i mitt kök. Ett kul samtal. Om boken och Kronogården och intressen och framtidsdrömmar och skrivande. Bland annat.

Vi avslutade med en tur till Kronogården för att fotografera i rätt miljö. Jerry Lövberg ägnade stor omsorg åt att testa olika idéer och vinklar. Vi var uppe på en balkong och vi stod på torget och jag jagade bort en kvinna från en busshållplats som skulle passa perfekt eftersom det stod ”Kronogårds torg” på den. Kvinnan såg inte ens Jerry med sin kamera, placerad sextio meter bort, och klev ganska motvilligt åt sidan. Förmodligen trodde hon väl att jag bara var en oförskämd typ som ville breda ut mig i busskuren. Vad gör man inte för en bra bild? .

Totalt tog det närmare två timmar. Resultatet publiceras förmodligen nästa helg, men det var inte helt klart. Jag känner mig hur som helst i helt trygga händer och ser fram emot artikeln.

Önskar bara att jag inte haft en dålig hårdag just i dag.

Väntar på något gott

Den skulle börja tidigt i februari, sedan inträffade sjukdomar som sköt upp skrivarkursen på Medborgarskolan på obestämd tid enligt ett telefonsamtal tidigare i vintras. Några veckor senare ringde de igen. Jag fick ett nytt datum: 10 mars.

I dag skulle vi alltså ha kört igång och jag kände mig mer än lovligt taggad. Tänk att få prata text, skriva och få respons av likasinnade. Hurra! Det var inte i går.

Men. Det blev måndagsbesök på puben i stället och sedvanligt allmänbildningsquiz. För i dag ringde de från Medborgarskolan igen: åter har det hänt saker som gör att kursen måste senareläggas. Nytt datum är 31 mars.

Det är okej. Vem har bråttom? Och redan i morgon händer det helt andra men precis lika kul saker som är direkt relaterade till mitt skrivande i allmänhet och Skuggplats i synnerhet.

Vi hörs!

 

Återförsäljare #1 klar

Hittills har potentiella köpare som inte känner mig eller maken tvingats skicka mejl via formuläret här på bloggen. Sedan passa in en tid när jag är hemma eller komma överens om leverans på annat sätt. I dag lämnade jag över ett exemplar till Sylte. Körde dit och ringde på. Snacka om personlig service!

Det är kul att möta blivande läsare. Men i längden är min distribution lite krånglig för båda parter. Jag är förvånad över att några gjort sig besväret att gå omvägen via bloggen när det finns så många bra böcker att köpa utan en massa praktiska besvär.

Som jag skrivit tidigare så ska det snart bli något enklare att få tag i Skuggplats. I går lyckades jag äntligen leverera böcker till min första återförsäljare: Gamla Skolgatans tatuering. Studion ligger i Trollhättans centrum, på Olof Palmes gata 20, och har öppet 12-18 på vardagarna (men gör helrätt i att gå hem vid 16 på fredagar). Tack till er!

På Gamla skolgatans tatuering finns fyra signerade exemplar. Jag hade med mig fem men en av delägarna köpte genast en bok. Tack igen!

Det var alltså första återförsäljaren. Fler snälla människor har ju visat intresse för att sälja boken. Jag återkommer och uppdaterar min lista när jag hunnit lämna över böcker.

 

 

 

Leveranserna når fram

I torsdags skickade jag ett helt gäng böcker till vänner fjärran Trollhättan. Och i dag kom de flesta fram, märkte jag av alla glada tillrop på Facebook och per sms. Roligt!

Dessutom – tadaa hur stort som helst – fick jag min första kund utanför min egen bekantskapskrets i dag. Hon hade läst min novell Kärlekens stig i antologin Lågor (som du kan läsa mer om under fliken publicerat)  och sedan, via detta eviga Facebook, hört talas om Skuggplats och ville läsa.

Efter lite mejlväxling om passande tider under gårdagen kom hon och hämtade sitt signerade ex i dag på eftermiddagen. Fantastiskt kul!

Snart ska man även kunna köpa boken i Trollhättan utan att behöva knacka på min dörr. Ett antal fina vänner och bekanta med verksamheter i stan har erbjudit sig att ha Skuggplats till försäljning hos sig. Nu ska jag ta dem på orden. Återkommer!

En sån baluns!

Det var baluns i går. Bokreleasebaluns! Jag är fortfarande alldeles överväldigad och kvar i ett lyckorus. För att det skulle bli en sådan respons hade jag inte räknat med. Jag hann inte räkna alla, men ett femtiotal personer var det som kom till vårt enkla hem.

Alla så glada, peppande och rent fantastiska! Det var inte ens så jobbigt som jag befarat att läsa högt ur ett stycke ur boken. Inte när jag var omringad av den enorma välvilja som strålade ur alla. Och att det gick att dämpa det där sorlet. Otroligt. Hade jag släppt en knappnål innan jag började läsa så skulle ljudet dånat upp mot taket.

Och efteråt. Applåderna! Jag rodnar fortfarande.

Innan balunsen startade hade jag i mitt huvud en löjlig föreställning om att jag skulle kunna smyga runt och fotografera mina besökare. Pahah! Det var fullt upp med minglande och sedan signering av böcker så att pennan nästan glödde.

Tack vare min eminenta kompis och före detta kollega Johanna Wiman så kan jag ändå förgylla bloggen med ett par bilder från eventet. Tack! De två sista tog jag i morse. Spår av en lyckad fest och ett blomsterhav värdigt en femtioårsfirare.

Tack till alla som kom. Ni var strålande!

Högläsning

Jag läste! Folk lyssnade! Foto: Johanna Wiman.

 

Boksignering

Kön till min signering ringlade stundtals lång. Känns ofattbart. Foto: Johanna Wiman.

 

dagen efter

Inget kalas utan en rejäl röra. Det var det värt.

blomsterhav

Vår matsal doftar som en blomsteräng.