Att få känna igen sig

Man kan säga mycket mindre smickrande om Facebook men det går inte att komma ifrån att detta gigantiska nätverk har en och annan god sida också. Som gruppen Författare i Väst!

Jag var på mitt andra möte med gruppen i veckan. Eftersom de flesta ansikten var nya sedan förra gången körde vi en presentationsrunda, som visade sig ta större delen av mötet. För det var ju inte som att vi bara sa saker av typen ”Jag heter Minna Ulin och har skrivit en bok som heter Skuggplats”. Nej. När var och en berättade om olika delar av sina skrivprocesser så uppstod hela tiden följdfrågor och igenkännande kommentarer.

Jag är inte ensam om att ha flummat runt med ett första manus. Skrivit på och hoppats att det liksom ska bli något av sig själv. Jag är inte ensam om att nu testa med en något striktare plan, ett synopsis, för manus två. Flera andra har också anlitat lektörer som granskar de där sidorna man är så nervös för att visa upp första gången.

I gruppen finns de som ännu inte är klara med sitt första manus och det finns andra som är stolta ägare till egna förlag och har publicerat många böcker vid det här laget. Alla har vi något att bidra med, erfarenheter och synpunkter och nya sätt att se på gamla saker.

Allt det där kan man via mejl eller telefon eller chattar eller via något annat tekniskt hjälpmedel. Men det slår inte att då och då träffas även på riktigt. Även om det på ytan ser ut som om vi bara dricker kaffe och småpratar så händer det stora saker. Nätverkande, kontakter, gemensamma krafter som vill hitta på saker tillsammans. Det är ren magi.

Behov av bärbart

För inte allt för länge sedan gav vår stationära dator upp efter lång tids kamp mot ålderdom och allsköns krämpor.

En olycka kommer sällan ensam (ja, ibland är floskler det enda som passar in). För i våras skulle maken låna med sig min lilla bärbara hp Compaq mini till en cykelresa, för att föra in alla mil från puls-gps-allsköns andra funktioner-klockan. Den fick flyga till Mallorca och det var förmodligen det sista den lille stackaren gjorde i livet. Nu står den och tuggar utan att lyckas vakna till liv. ”Windows startar” säger den. Fast den ljuger.

Min fina dator! Som varit med mig i New York, på skrivarkurs i London, på allsköns tågresor. Som också funkat som spotify-dator när vi haft fest. Jag var väldigt förtjust, mer än jag brukar vara i maskiner. Nåväl, den var billig och jag köpte den för drygt fyra år sedan. Trots att jag är långt ifrån en slit- och slängare inser jag att den kanske också gjort sitt.

Men vad ska jag köpa i stället? Funderar lite på den här, en Acer Aspire men tar tacksamt emot tips!

Den får inte kosta multum, för jag kommer inte att använda den dagligen utan mer som ett komplement när jag behöver skriva utanför hemmet. Jag ska inte spela på den, inte photoshoppa, inte kreera nya underverk med det senaste krävande grafikprogrammet. Bara skriva. (”Bara”? Haha!)

Och behovet av bärbart kan snart vara överhängande. Den där FB-gruppen jag gick med i (Författare i Väst) kan föra mig till ett skrivretreat i Jönköpingstrakten inom en månad. Tjoho! (Visserligen är det bara jag som anmält mig än, men ändå.)

Svart och vitt

Det är så mycket jag borde och skulle. Skriva, för det första. Men jag har vänt ryggen åt manuset och inte skrivit en endaste icke-jobbrelaterad rad på hela september och knappt något innan dess heller.

Jag har hamnat i nån slags livskris, minor sort. Det pågår en massa strul och inget kommer göra det bättre om inte jag själv agerar. Därför borde jag vara taggad som aldrig förr och bara ta tag i det. Men allt som händer är att jag förgås av en inre längtan, mot nytt, mot annat, som bara gör mig förlamad och får magen att pyra av ilska och vanmakt. Jag ser egentligen de där naturliga stegen som jag borde ta. Men jag står still, bakbunden av feghet och rädsla i en rätt ocharmig mix.

Men just när jag behöver det som mest händer det faktiskt väldigt roliga saker också. Litteraturrelaterade, vad annars?

  1. Har varit på mitt första möte med Facebook-gruppen Författare i Väst. Det gav mersmak! Och kontakter. Nu ska jag till exempel stå och visa upp Skuggplats på kulturdagarna i Uddevalla 8-9 november tillsammans med Charlotte Wikhall, som skrivit fem romaner varav en – Mirakeldagar – är rykande färsk. (Mer info om kulturdagarna senare, det verkar inte finnas något på kommunens hemsida än.)
  2. Jag har fått klartecken för att det blir en författarkväll med mig på Kronan Bibliotek i Trollhättan. (Hjälp!) Datum är inte helt spikat, men vi har pratat om två onsdagar i oktober som möjliga alternativ. Jag ska snacka om mig och Skuggplats i en timme ungefär, frågestund och boksignering ingår. (Sa jag hjälp!?)
  3. Och snart är det bokmässa igen. Har ovanligt många montrar med kända ansikten att besöka i år.

Annat roligt som hänt: Susanne Ahlenius erotiska deckare Dödlig åtrå har släppts! Här kan du läsa om vad som verkar ha varit en magisk releasefest. Kunde inte närvara tyvärr, eftersom den var på en måndag och dessutom i Stockholm.

Lovar att fortsätta på positiva spåret och se till att SKRIVA nåt till nästa inlägg.

Snart september

Förr i tiden hatade jag hösten. Det blev en plågsam påminnelse om att sommaren var slut och att det bara väntade mörker och kyla och isiga gator åtminstone det närmsta halvåret. Jag gillar fortfarande inte de där negativa aspekterna, men numera kan jag verkligen uppskatta de positiva delarna med årstiden också.

Varm äppelpaj med vaniljsås, mysiga hemmakvällar, ro i kroppen att skriva. Bokmässan! Som är snart.

Och den här hösten ska jag äntligen bli lite mer social i skrivarsammanhang också, är min förhoppning. Har nämligen kommit i kontakt med andra med samma passion via Facebook, en grupp som heter Författare i Väst och som har med geografi och inte klädsel att göra. De träffas. På riktigt! Och på onsdag är det dags för ett möte i Ljungskile, ynka tre mil hemifrån mig, och jag ska dit. Hurra!

PS: häromdagen fick jag ett mejl från min kusin, som var här och köpte boken för några veckor sedan (efter att vi inte träffats på 30 år!). Hon hade läst klart och gav mig klartecken att publicera synpunkterna här på bloggen. Du finner den högst upp i den nyss uppdaterade sidan med åsikter. DS.