F.R.A.M kulturfestival stänger klockan 16 i dag men jag gav upp och packade ihop två timmar tidigare. Då hade sammanlagt fem personer hittat till rummet längst in, upp för trappan, där vi författare och några andra kulturarbetare häckade med våra bord.

Jag ville ju gärna vara med på festivalen, eftersom jag aldrig stått som säljare/utställare förut och för att detta var premiären. Tänkte att det var okej om jag bara sålde tre böcker och att det var värt tiden och resan om jag sålde fem. Men inte ens det kom jag upp i. Jag nådde det absoluta minimimålet, en bok, som gör att kostnaden för bordet är täckt.

En bok. På två dagar. !!!

Och det var inte för att Skuggplats blev ratad mer än någon annan. Tror att den som sålde mest åkte hem med fem böcker mindre än hon kom dit med.

Vi var alla överens om att författardelen var alldeles för dåligt marknadsförd. I affischen för evenemanget står det ”text”. Jaha? Och vi satt som sagt väldigt undanskymt till, man var tvungen att vara väldigt intresserad för att ens hitta till bokborden.

Organisationen lämnade också en del övrigt att önska. Men okej, det blir väl så när det är nytt för alla inblandade.

Jag får helt enkelt se helgen som en chans att knyta kontakter, och det var väldigt trevligt att träffa de andra utställarna. Dessutom fick jag en ny chans att öva presentation, när alla med bokbord fick några minuter på scenen. Sen att publiken bara bestod av de andra som satt vid sina bord … jaja, det blev en chans att prata i mikrofon i alla fall.

Ett stort plus. Man kan lära av misstag och inte bara av sina egna. Eftersom jag och Charlotte Wikhall som var bokbordsgrannar fick massor av tid att prata så kom vi fram till hur vi själva ska styra upp nåt mycket bättre, i Trollhättan. Mer om detta kommer!