Fick precis ett sms från maken. ”Du har fått brev från NN-förlaget, iiiiiiiiiiiiiiiiii!”
Spännande! Även om det är första refuseringen som landat på hallmattan så är det ändå ett tecken på att något händer i denna långa process. Dessvärre befinner jag mig i Göteborg i dag så det dröjer mååånga timmar innan jag får sprätta upp kuvertet.
Fortsättning följer. Todelo!
Radioprogrammet Christer i P3 brukar köra fördomsprofiler på olika teman, där en lyssnare ringer in och får en mängd frågor kring ett intresse och sedan får veta vad programmets profilerare kommer fram till om den personen baserat på svaren. Ibland är de skrämmande nära. När jag lyssnade häromsistens så prickade de till och med in att en kille bodde i Karlstad. Och då tyckte jag inte att han var särskilt bred i sin värmländska.
Temat för intresset kan vara musik eller sport till exempel. Men nu på lördag är det litteratur!
Jag lyckas inte hitta någon info på programmets hemsida, men så här stod det på facebook:
”Har du hämtat dig från nyårsfirandet?! Kanske börjat fundera på vad du ska göra på lördag mellan kl 9 och 11? Då har jag ett förslag! Anmäl dig fördomsprofilen litteratur! Få veta sanningen om dig själv baserat på ditt intresse för böcker, vilket kalas va! Skicka namn och nummer till p3christer@sr.se. Puss/Erika”
Funderar på att anmäla mig, för att det är en kul grej. Fast det är ju så jobbigt att höra sin egen röst!
Häromdagen började jag på ett av fynden från bokmässan: Caitlin Morans Konsten att vara kvinna. Kommer att lägga ner den. Åtminstone tillfälligt.
Den är inte dålig, det är verkligen inte det. Även om den inte helt motsvarar baksidestexten och promotionsnacket innan, där det gång på gång framhålls hur rolig boken är. Den är rolig. Men också allvarlig, arg, ambitiös och driven. Jag gillart. Men just nu behöver jag fiction, något som drar mig ur den här verkligheten och bort i världar jag annars aldrig får besöka.
Och efter förra sega läsupplevelsen tror jag att jag har precis vad jag behöver i en bokhylla nära mig. Anders de la Mottes uppföljare till succén [geim]. Återstår att se om [buzz] är en lika effektiv bladvändare.
Eftersom jag är så att säga mellan manus för tillfället borde jag ju sitta och ha väldigt långtråkigt hemma med all fritid. Men sviiiisssccchhh har det bara sagt efter jobbet. Fast jag knappt minns vad jag gjort.
I kväll blir det i alla fall tidigt i säng. Tänkte avsluta ett av mina längre läsprojekt. Jeffrey Archers Dömd till fängelse. Egentligen en ganska seg historia med några sidor för många som hade kunnat strykas utan att ändra handlingen nämnvärt.
Och titeln! Hallå. När det ägnas en massa tid i början åt rättegången så är det väl synd att ge en sådan spoiler redan från start?
En bok som jag lika gärna hade kunnat lägga ifrån mig. Men så ibland blixtrar det till och får mig att vända blad i snabb takt. Och nu har jag kommit så långt att jag måste bli klar med den.
Men nästa bok får allt bli mer av en läsupplevelse. Bokhyllan dignar av fynd som bara väntar på att bli upptäckta!
Man kan tydligen spela på precis allt. Årets nobelpristagare i litteratur, till exempel. Ja, vem blir det? Några snackisar är Joyce Carol Oates (har läst Svart flicka, vit flicka men blev inte lika betuttad som svenska dagbladets recensent), Margaret Atwood (är jag mycket förtjust i – heja, heja!) och Philip Roth (har läst delar av en för att den stod på kurslitteraturlistan i engelska C på högskolan. Inte min kopp te).
Men tydligen är japanen Haruki Murakami det allra hetaste namnet! Förmodligen inte för att han ligger bakom en av böckerna som jag har på nattduksbordet, Vad jag pratar om när jag pratar om löpning, utan för helt andra verk. Har hört gott om Norwegian Wood och är mycket sugen på att läsa den. Får bli en annan gång. Har ju knappt börjat på senaste bokmässeskörden.
För övrigt kan man även betta på Zlatan som möjlig vinnare av litteraturens värstingpris. Bolltrollaren ger 150 gånger pengarna så just i den här matchen är han nog inte att räkna med.
Här kan du se hela oddslistan hos paf och här finns listan från Bra odds!
Vem tror du att det blir? På torsdag klockan 13 har vi – ”äntligen!” – svaret. Då tillkännager svenska akademiens ständige sekreterare Peter Englund namnet.
Dags för sammanfattning för nu har jag packat upp (men ännu inte hittat plats i bokhyllan för) årets fynd från bokmässan. Jag köpte nästan allt på min lista. Missade Sara Kadefors senaste, Kast med liten kniv. Hittade den inte när jag skulle gå tillbaka efter min första ”bara titta, för tidigt att släpa-runda”. Slutsåld?
Sedan struntade jag i E L James omtalade Fifty Shades of Grey. Tröttnade på boken i förhand just för att det varit ett sånt liv om den och för att jag sett hennes nuna på tv lite för mycket de senaste veckorna. Hon verkar så avmätt. Får mig inte det minsta nyfiken på sin bok. Trots allt sex. Eller kanske på grund av.
Men lite fick jag ju köpt trots dessa bakslag.
Årets bokmässeskörd
Utöver detta blev det fyra Rocky-album, Far och jag – fortsättningen av Jan & Maria Berglin, diverse gratisbroschyrer om print on demand-tekniken och som grädde på moset vann jag Boosta ditt företag med en bok av Evakarin Wallin i Egenutgivarnas monter.
Puh!
Orkar du med ett länktips till? I går skrev jag ju lite kryptiskt att romankurskompisen Ann Hugosson delade med sig av en anekdot om sin man till Martina Haag. Läs vad hennes stöttande (?) make egentligen sa i ett rykande färskt blogginlägg!
I sommar har jag läst så många bra böcker och det verkar hålla sig även in på hösten. Just nu ligger Utrensning av Sofi Oksanen på nattduksbordet. Den har stått i bokhyllan ett bra tag. Jag har inte riktigt vågat närma mig. Den är ju så omtalad och kritikerrosad. Har tänkt att den är för svår för mig. Att jag inte ska fatta grejen och bli uttråkad.
Som tur är kan jag ändra mig.
Sofi föddes 1977 i Finland och detta är hennes tredje roman, som kom ut på svenska 2010. För den har hon fått en mängd priser, bland annat Nordiska rådets litteraturpris som bland annat Dagens Nyheter skrev om när det begav sig.
Och herregud så välförtjänt. Jag läser och ryser. Oftast av välbehag för att det är så himla välgjort, men ibland för att jag i boken får uppleva världar jag inte vill veta något om men som känns brutalt närvarande.
Tidsplanen skiftar, lite 50-tal där, olika år på 90-talet här. Men hela tiden vet jag exakt var jag befinner mig för Sofi Oksanen vet precis hur hon ska hålla läsaren i handen. Skrev jag att hon är född 1977? Och romanen kom ut på orignialspråket 2008 då hon alltså var 31 år.
När jag börjar tänka på sånt där vill jag bara lägga mig under ett tjockt täcke och göra allt jag kan för att glömma att jag någonsin sagt att jag håller på och skriver en bok. Utrensning. Det är en bok. Det där som jag håller på med är ett jäkla hobbyprojekt som dessutom är 20 år för sent påkommet.
Så. Jag kanske inte kan kalla mig konstnär men nog fan är jag i alla fall lidande!
Med manuset ur vägen fick jag då en lucka på några veckor i skrivandet. Fast jag vill ju hålla orden flödande så nu gäller det att kolla närmare på alla de där olika tävlingarna som finns.
Två har deadline i morgon, Ann Ljungbergs Att leva sin dröm och Hemmets veckotidnings tävling, så de får jag strunta i.
Hittade ett antal skrivartävlingar som jag inte kände till på bloggen författartips och tillsammans med de redan kända har jag följande att välja på (eller skriva en till varje!).
Orkar nog ändå inte alla men en sak är säker: det är hög tid att hitta tänkarmössan!
I Ariane Wahlgrens författarhus fanns ett litet bibliotek med proppfulla hyllor. Böcker som besökare haft med sig, allt från Sidney Sheldon till Leo Tolstoj och massor däremellan.
Så förutom att jag korrläste mitt eget manus i Aten hann jag med att plöja nästan tre böcker också. Tre väldigt olika böcker, men med det gemensamt att jag inte kunde lägga ner dem. Kan alltså varmt rekommendera följande:
Fortsatte med anteckningar kring nya idéer under eftermiddagen. Utöver större teman –uppbrott, klass, hämnd – lyckades jag plita ner en lite mer konkret skiss till en ny berättelse.
Idén är allt för bräcklig för att luftas offentligt men jag tror att den är fullt genomförbar. Fast jag tänker inte ha för bråttom med att sätta igång med en eventuell bok. Ska fundera mer före den här gången, bolla längre med tankarna. Inte bara skriva på för att se vad som händer.
Och med det sagt har jag något att erkänna.
Bakom stängda dörrar är en feg bok. Ett experiment som skulle visa om jag kunde sitta still tillräckligt och slå ner tangenterna tillräckligt många gånger för att få en början, en mitt och ett slut på en längre berättelse.
Nu vet jag ju att det går. Därför är det kanske dags att pröva om jag vågar släppa fram det där andra. Det som måste berättas. Som måste komma ut. Inte får hållas tillbaka en dag till. Den där berättelsen som svider och gör ont. Som är på riktigt.
Everything will be ok in the end. If it's not ok it is not the end.
En författares vardag
Om glädjen att skriva
Om vikten av att vara trofast sitt skrivande och allt ha en penna tillhands
SKRÄCK, SPÄNNING, ROMANER, NOVELLER
Om konsten att göra det man vill, samtidigt som allt det andra.
Feelgoodförfattare
