1 702

Ja, så många ord blev det under min NaNoWriMo-premiär. Mest för att jag la av när jag kommit upp i talet som är strax över medel per dag om man vill klara målet på 50 000 ord på en månad.

Visst kunde jag fortsatt, det var faktiskt riktigt roligt att bara låta orden flöda utan minsta tanke på att hitta den perfekta formuleringen eller det perfekta ordet. Det kan vara bra för mig.

Jag slutade för att jag har annat att göra också. Viktiga grejer. Redigera boken.

Stretchar inför skrivarmarathon

Om jag ska vänta på att november infaller med en lugn period på året då jag kan ägna mig åt skrivande med expressfart bara för mitt höga nöjes skull, då får jag vänta. Jag avstod medverkan i NaNoWriMo förra året eftersom jag filade på gissa vilket manus. Jag skulle kunna skylla på exakt samma sak i år. Men som sagt: då kommer jag aldrig vara med i det här spektaklet. Och jag gillar att testa nya saker, åtminstone en gång.

Så. Jag är anmäld. Jag tänker ge det ett försök. Men. Mitt upplägg är att jag kör på så mycket jag orkar. Finns det inte ett nytt råmanus på 50 000 ord den sista november så må det vara hänt. För det kommer hur som helst att finnas ett längre nytt råmanus än vad jag har nu.

I första hand ska jag se till att möta mina deadlines för det gamla manuset (som måste byta namn – gaaaah!). Hittills ser det ut som att mina vänner inte behöver fundera på vad de ska köpa i julklapp till varandra. Jag ligger hyfsat bra till.

PS: vill du bli min ”writing buddy” så heter jag minnaulin även på NaNoWriMo. Vi kanske syns! DS.

ISBN – det fixar du själv

Tänk så glad man kan bli för en serie torra siffror! Ja, jag fick mitt ISBN-nummer från Kungliga biblioteket i dag. Det betyder att jag, Minna Ulin, kommer att ingå i en katalogisering med unik identitet. När jag nån gång får ut ett alster.

Förresten ”mitt nummer” – nä. Jag blev så där kaxig igen att jag fyllde i en förväntad utgivning på två böcker de närmaste åren i min ansökan. Haha! Nu har jag i alla fall siffrorna klara.

Tänkte passa på att bidra med relaterad kunskap också. Jag har ju kollat runt på en massa företag som gärna tar mina pengar för att trycka böcker. Många skriver i detalj en massa saker som ingår i just deras paket. Det kan vara det här med ISBN. En annan sak jag sett är formuleringar av typen ”vi sköter leveransen av pliktexemplar, det behöver du inte tänka på”. Typ.

Men. Enligt dokumentet jag fick från KB så är det inte bara något de kan göra om jag vill. De ska! Så här står det ordagrant: ”Anlitar Ni ett svenskt tryckeri, har det enligt lag ansvar för att leverera pliktexemplar.”

De ska alltså ta sitt lagliga ansvar, och det utan att klappa sig på bröstet. Och det där med att de skaffar ISBN. Oj. Vilken grej. För det första kostar det inget och för det andra tog det mig en dag att få det. Big deal.

Sensmoral. Ibland är Kan Själv inte ett så tokigt motto ändå.

Och här kan du läsa mer detaljerad information om du blev faktatörstig: ISBN INFO (pdf).

Dagens två insatser

Dagens stora: jag beställde ett ISBN-nummer! Har larvat lite fram och tillbaka – ska jag ha, ska jag inte? Kom fram till att en beställning av 200 exemplar nog ändå får räknas som att jag tänker mig en viss allmän spridning. Åtminstone lite utanför den närmsta familje- och vänskapskretsen.

Dagens lilla: jag har börjat kapa i manuset. När jag formaterar om texten till boksidor visar det  sig att jag skrivit en tegelsten. Och jag gillar ju inte ens tjocka böcker. Så nu stryker jag osentimentalt en massa döda transportsträckor. Bättre och kortare! (?)

PS: jag känner mig lite osäker på om jag valde rätt innehåll för det som skulle rubriceras som stort och litet. Håhåjaja. DS.

Företag som trycker din bok

Efter att jag valde hur mitt kära gamla alster ska födas så har jag tittat runt lite på var jag kan få hjälp med tryckning och annat runt den processen. Ägnade min söndagsförmiddag åt sådan research.

Jag försökte jämföra genom att ta med följande parametrar: 200 exemplar, 300 sidor, ingen förlagstjänst eller annat utöver tryck och hemleverans. Jag ville kolla pris, om det fanns några särskilda villkor, leveranstid.

Så håll till godo, här är resultatet av min research av företag som trycker din egen bok.

  • VULKAN. Distributionspaketet: 63 kr/bok ink moms i format A5. Mjukband. Leveranstid: tio dagar efter att filen är i tryckbart skick. (Hårdpärm, minst en månad.) Frakt ingår inte, däremot laminerat omslag, sättning och formgivning.
    Tryckpaketet, enbart tryck, ska lanseras under ”hösten 2013”. Det är ju nu, men mer info finns inte på hemsidan. Jag mejlade med fråga om detta och fick svar samma dag: de håller på att smyga igång tjänsten, så det går bra att mejla in filer för offert.
  • MANDATUS BOKPRODUKTION. Fler än 150 sidor, minst 150 ex: 93 kr per bok, ink moms. Limbundet mjukband. Gratis sättning och formgivning när upplagan är över 150. Gratis frakt inom Sverige. Cirka en veckas leveranstid.
  • BOD (BOOKS ON DEMAND,TYSKLAND). BoD Fun, mjukband 80,56 kr per bok (ink moms) vid beställning av minst 200 ex i mjukband. Leveranstid: 7-10 arbetsdagar. Fraktpris framgår inte.
  • PAPERTALK. Tryckpaketet: 79 kr per bok upp till 300 sidor. Minimiupplaga 20 ex. A5-format (14,8 x 21 cm.) Pris ink moms. Står inget om omslag, pappersfärg- eller kvalitet. Man ska fylla i ett formulär och blir då kontaktad inför beställningen. Frakt? Sättning? Formgivning? Det är bara några av frågetecknen som kvarstår.
  • MIN BOK.NU. Prisexempel på hemsidan gäller 100 sidor: 57 kr per bok, ink moms. Plus 680 kr i startkostnad. Vitt papper och vit kartong som omslag. Frakt tillkommer, liksom layout av inlaga med mera, 20 kr/sida, men max 1 500 kr totalt för tjänsten.

Några gick bort med en gång för mig:

  • BOKTRYCKARNA: För att lägsta upplaga är 500 ex.
  • HATECH. Det enda relativt lokala (finns i Lilla Edet) tryckeri som tar sig an privatpersoner. Men. Orkade bara inte med deras hemsida, som inte gav mig några svar utan bara fick mig att känna mig korkad.
  • RECITO. Inget tryckeri – ett förlag. Har alltså bara utgivningspaket.
  • SOLENTRO. Det ska gå att göra ”vanliga” böcker här också, men de marknadsför sig främst på fotoböcker. Jag har beställt en variant som jag gav bort till min mor, sommarminnen från hennes stuga, och den levde inte upp till mina förväntningar. Solentro är dyrast av de jag kollat, pris per bok är 104 kronor, det avskräckte också.

Jag har redan hunnit skaffa mig några erfarenheter av några av företagen som kan trycka min egen bok. Dem får du höra om nästa gång. Todelo!

 

 

Med skägget i brevlådan

Sidan 22. ”Sekunden efter stack hans blanka haka ut genom fönstret. Den där hakan som han förgäves försökt odla skägg på i åratal innan han slutligen gav upp och bara gillade läget.”

Sidan 182. ”Mannen med gråsprängt skägg satt bakom ratten.”

Herregud. Jag höll på att nästan trilla ur redigeringsstolen nyss. För mannen i de båda beskrivningarna är Isabellas pappa, ena gången med en oförmåga att odla skägg och nästa med en gråsprängd krans. Trots att det mellan de sidorna inte har hänt något som förklarar det, han har inte opererat in hårsäckar eller testat en ny mirakelmetod.

Det är jag. JAG. Som inte har nån kolla på mina bifigurer, som påbörjar en ändring och sedan inte fullföljer den. Fy.

Positivt: jag är nu helt säker på att det är alternativet tryckning av liten upplaga för egen och närmast sörjande skara som är rätt alternativ för mig.

 

 

En underbar dag

Jag brukar drabbas av sömnlöshet i perioder. Inte så att jag har svårt att somna, däremot vaknar jag i ottan och somnar om först när det är några minuter kvar tills klockan ändå ska sparka upp mig.

Det drar ner allt. Humör, livslust, kreativitet, produktivitet.

I går hade jag svårt att somna och vaknade dessutom för tidigt. Dubbeltrubbel. Det berodde förmodligen på att jag jobbade sent och fick svårt att varva ner. Så. Efter gårdagens arbetsdag som började 8 och slutade 21 såg jag till att ta igen en del av min förlorade fritid i dag.

Stack hem vid lunch. Drog iväg på en joggingtur i ett Trollhättan som visade sig från sin allra vackraste sida. Kanalen låg spegelblank, luften var varm med bara en dragning åt höst, träden mot Strömslund flammade i orange och rött, solen visade vägen.

Jag blev lycklig. All stress släppte, tankarna fanns bara där och då på stigen där jag matade på i ett perfekt, lugnt tempo.

Kom hem. Kaffe på trappen med maken som jobbar kväll. Lite snack med en kompis som passerade. Sedan en timmes trädgårdsarbete och ytterligare en gigantisk dos frisk luft. Gissa vem som kommer sova i natt?

Men först. (Hjälp höll jag på att skriva.) Redigera vidare. Det vill säga läsa högt och ändra det jag fastnar på. Vadå hjälp? Jag startar i dag på sidan 149. Manuset har 206. Det är ju snart klart!!

Alla dessa val

Först skulle ett traditionellt förlag ge ut boken hade jag tänkt. Det kommer inte att ske. Sen skulle jag ge ut den själv. Sa jag. Som om det innebar bara en enda väg att gå.

Men i stället är det val, val och åter val att göra. När jag kollar runt på de olika möjligheterna ser jag att de flesta har olika paket med nästan identiskt innehåll (pliktexemplar, bokrondellen, en viss minimiupplaga) men däremot kan priserna skilja sig åt en del och även vilka valmöjligheter det finns för till exempel omslaget.

Jag hade ju först tänkt att ta ett sånt där ”författarpaket” så att boken får ett isbn-nummer och skickas till bibliotekstjänst för eventuell recension och en massa annat. Men sen tänkte jag igen.

Detta alster är ju egentligen en ren byrålådeprodukt som kanske inte ska luftas i offentligheten. Ett manus som lärt mig massor om hur jag bör göra nästa gång. Som involverat folk omkring mig som är värda att se någon slags resultat. Efter allt mitt prat.

Att någon utöver de närmast sörjande och kanske en ytterligare liten snäv och nyfiken krets skulle köpa den ser jag inte som särskilt troligt. Så då kan jag välja att ”bara” trycka upp ett par hundra ex och skicka signerade böcker till dem som hojtar om ett intresse. 200 kan låta mycket, men jag har rätt gott om förvaringsplats och det finns ju inget bäst före-datum att förhålla sig till.

Men. Det där är ju inget jag behöver ta tag i precis just nu. Först: fila vidare på manuset. Jag vill ju trots allt att det ska vara så bra som möjligt utifrån sina förutsättningar. Är på sidan 30 av 210, så nu får jag rappa på om min deadline ska hålla.

52:5 – veckans grej för författare

En facebook-vän skrev i dag att det är internationella bokveckan. Kanske, kanske, det är i alla fall litterärt värre med bokmässan på gång till helgen och allt. Men det var nog inte det som avsågs.

Så. Vad handlar detta om? Reglerna är enkla: Ta den bok du har närmast till hands, slå upp sidan 52 och skriv den femte meningen som din statusuppdatering.

Eftersom jag är en sån rebell (obs: ironiflagg!) ändrar jag i uppmaningen som jag vill: gör samma med sidor och meningar, men med manuset du just nu jobbar mest intensivt med. Posta det på din blogg.

Så här ser formeln 52:5 ut i mitt manus: ”Det hade han sagt mer än en gång.”

Hmmm. Ska nog ändra regelverket betydligt vildare nästa gång så att jag kan styra lite bättre över utfallet. För det där lät ju lamt minst sagt.

Nu vet jag när min bok är klar

För snart ett år sedan följde jag på behörigt avstånd ett antal skrivarvänner som antagit utmaningen NaNoWriMo, som lite förenklat går ut på att skriva stommen till en roman under en månad – november närmare bestämt.

Då tänkte jag att herregud det där hinner jag inte för jag ska ju skriva klart mitt manus och kan inte börja på nåt annat när det bara återstår lite finputs. Och sen skulle texten skickas till förlag och nånstans till sommaren var jag helt säker på att jag skulle vara färdig med refuseringar och ha gett ut min bok på egen hand, som länge varit en fullt okej plan B för mig.

Ännu tidigare, i mars 2012, skrev jag om strategin för nästa bok. Då trodde jag att Bakom stängda dörrar skulle vara färdig senast till julen det året.

Nu i backspegeln kan jag bara brista ut i ett hånfullt Paha! För jag sitter fortfarande och harvar med samma j-vla manus. Eller nä. Jag har det fortfarande som ett projekt men jag kan ju inte skryta med några direkta arbetsinsatser, mer än ”goda tankar” på att ta mig an de där ändringarna som jag ändå kommit fram till.

Det borde inte ta så lång tid. Nog borde jag ha en hårdkopia i min bokhylla någon gång säg … 2025 i den här takten.

Alltså, ni hör ju. Det är dags att sluta drömma och flumma och ta tag i detta nu. Börjar bli skämmigt, eftersom jag gick ut så hårt med att berätta för alla som kom i min väg att jag minsann skriver en bok. Och jag gjorde det förstås just för att det skulle ge mig en spark i rumpan … det baktände, kan man väl säga (och förlåt den dåliga rump-bak-associationen).

SÅ. Nu sätter jag en ny, egen, och väldigt offentlig deadline för mig själv.

  • Nästa helg – 21-22 september – är vikt åt filande. En fet start, jag tänker inte att allt ska bli klart på blott två dagar, så tidsoptimistisk har jag ännu inte blivit.
  • Under bokmässan, 28 eller 29 september (dag är inte bestämd) ska jag spana lite mer ingående på alla företag som ägnar sig åt oss egenutgivare (har googlat en del, men kan vara bra att prata med folk på plats).
  • Alla ändringar i manuset ska vara klara när jag åker på min sjukt efterlängtade skrivarkryssning i mitten av november.
  • Senast 30 november ska jag ha valt utgivare och skicka färdigt manus till vem det nu blir.

Och det, kära du, betyder att jag har min bok till jul. I ÅR!