Snart på bättringsvägen

Vad är på 66 A-fyrasidor, drygt 28 000 tecken och fullt av stavfel, märkliga syftningar, logiska luckor och dramaturgiska frågetecken? Bland annat.

Mitt råmanus! Som jag satte punkt för i dag – tralala!

Jag är inte det minsta nervös över de där negativa aspekterna som radades upp nyss, de hör till det aktuella stadiet. Nu har jag ä-n-t-l-i-g-e-n något att förbättra. Fantastisk tajming också, för snart börjar en tredagarsperiod när det inte finns annat på dagordningen än att nörda ner sig i texten.

Skrivarretreat i Jönköping, here I come! (Soon anyway, det börjar ju inte förrän på fredag.)

Redo för resor och äventyr

Den är vit, den var billig och nu är den äntligen inhandlad: nästa bärbara dator som ska hjälpa mig att producera fria fantasier även när jag är på vift.

För blott 2 800 kronor köpte jag en Asus X200M Notebook PC. Den har en massa tekniskt tjafs som jag knappt orkar tänka på. Inte den kraftfullaste maskinen, men när jag frågade försäljaren om han tyckte att jag skulle ta den här eller en annan för 4 500 kronor så sa han att Asusen var ett bättre val för mina behov. Skriva och nån gång slösurfa, med andra ord.

Bara att invänta någon rolig skrivarresa då. Nå???

Prio ett

Körde enligt planen (nästan). Två arbetspass med manuset på cirka tre timmar vardera och då fick jag till följande:

  • Strök den där helt onödiga karaktären (knappt värt att nämna, tog ju ungefär en minut).
  • Ändra i en karaktärs reaktion på en nyhet. ”Inte hoppa runt som en fjant” löd min order till mig själv.
  • Påbörjade en ändring i en scen som jag kanske stryker helt. Har inte bestämt mig.
  • Filade lite på starten. Lär få återkomma, för detta är ju viktigt som attan!
  • Största insatsen var att fila på karaktären Marikas reaktioner kring sonens försvinnande. Det var så himla tjockt och krystat och skrivet på näsan att jag själv tröttnade på henne för länge sen. Jag blev klar med första vändan, men lär få titta över henne igen.Det är svårt det där med att skriva så att läsaren gråter och inte karaktären.

Så: vad var då ”nästan” över dagens plan. Eftersom jag är världens sämsta shoppare alla kategorier så hoppade jag över att gå till byn och handla i pausen. I stället klippte jag gräs och rensade ogräs. Så det kan gå.

Hade dessutom tänkt plantera vårlökar för det säger alla tidningar att man gör bäst i september. Men då pep min mobil och talade om att det var dags att manusjobba igen. Se där vem som fått ordning på prioriteringen.

I morgon kör vi igen – tjoho!