Insikt

Jag tittade på Sverigematchen i fotbolls-EM i går. Den var ju lite av ett sömnpiller. Vad som däremot fick mig att haja till, tänka efter, vakna upp var en reklamsnutt som rullade i pausen. Suggestivt, pumpande, skitsnyggt svartvitt.

”All right, it will be hard, it will hurt, but giving up is never an option.”

Rösten var Zlatans och även om orden väl skrivits av någon listig reklamare så visste de precis var de tog.

Att ge upp har varit en valmöjlighet för mig.

Jag gillar ju gärna att tänka på mig själv som en person som skriver. Skönlitteratur och annat. Senaste tiden har det varit en del annat lyckligtvis, men inte så mycket att jag inte skulle ha hunnit med den där boken eller något annat fiktivt.

I min bild av mig själv är jag en skribent, kanske rent av en författare, som låter orden flöda och har lätt för att hitta på historier och sedan också fullfölja dem, som noveller eller romaner. Som har en känsla för ord och formuleringar, vet vad som får en karaktär att komma till liv. Som kommer att skriva en väldig massa böcker till, utöver den där självutgivna debuten som kom ut för över två år sedan.

Bara inte just nu. Det har varit så mycket med jobbet. Jag har inte hunnit.
Det är ju lögn. Förbannad lögn! Jag har tittat på teve när jag borde ha slipat på mitt manus. Jag har hittat på projekt i trädgården, målat dörrar i källaren, rensat i röran på vinden. Allt utom tevetittandet behöver göras – men kanske inte främst för att undvika mitt eget författarjag.

Jag vill ha framgång, men jag är inte värd den. För jag kämpar inte. Jag gör inte allt jag kan för att få ett skrivande liv. Jag väljer inte bort något för att få ägna mig åt skrivandet. Det har under väldigt lång tid varit lågprioriterat intill gränsen för bortprioriterat.

Så behöver det inte vara. Jag tänker närmast på min skrivarkompis Susanne Ahlenius. Jisses den kvinnan har ett driv! Vi var ungefär på samma nivå, med var sitt halvfärdigt manus, när vi träffades för första gången på romankursen i London. Men hon hade gjort något som jag missat. Lagt upp en plan. Bestämt sig. Hon skulle skriva en trilogi i en ny genre – erotisk deckare.

Hennes första bok, Dödlig åtrå, kom ut ett halvår efter Skuggplats. Efter det är jag omkörd. För ett par månader gav hon ut nummer två, Dödligt dubbelspel och blev tack vare det välförtjänt medlem i Författarförbundet. Arbetet med den sista boken i serien pågår, samtidigt som hon ger ut erotiska noveller. Hon har sagt upp sig från sitt arbete för att helhjärtat kunna satsa på sitt skrivande.

Puh. Jag skulle kunna bli matt och lägga mig med ett täcke av självömkan och hitta på nya briljanta undanflykter. Eller så kan jag låta mig inspireras. Det går ju. Bara jag inser – på riktigt! – att det är J A G som får ta och bestämma mig. Och sluta slappa.

Zlatan: ”Cause you will never go home, you will never give up because only one person can take you from A to Z – You!”

Kändisskapet

Jag var och handlade i dag i min vanliga Ica-butik men hann inte komma längre än till andra avdelningen; frukt och grönt. Det var tidig förmiddag och näst intill folktomt. Bara jag, maken och en för oss okänd dam som spanade efter de finaste grönsakerna.

Det hände vid avokadon.

Bredvid mig hörde jag kvinnans röst: ”Är det du som är Minna?” Det kunde jag ju inte förneka. Jag försökte finna något spår i hennes ansikte som skulle förklara vem hon var. Någon jag intervjuat? De har blivit så många vid det här laget att vissa dessvärre faller ur minnet. Inte ansiktet så ofta, men namnet. Ibland under själva intervjun!

Men hon lät mig inte pinas särskilt länge. Det var en läsare! Hon hade precis börjat med Skuggplats och tyckte den var så bra. ”Nu letar de efter det försvunna barnet, men säg inte hur det slutar.” Hon kände igen mig från ett besök på träningsanläggningen Curves i Trollhättan, som var en av mina första återförsäljare. Nu hade hon hittat min bok i deras interna lilla bibliotek, där kunder byter läsning med varandra.

Alltså hurra! Efter en sådan start kan en torsdag i mars liksom inte bli misslyckad. Att solen skiner blir i jämförelse bara en härlig men suddig prick över ett i.

Grattis till quiz-vinnaren i Tanum!

I söndags var jag på Tanum Shoppingcenter tillsammans med ett gäng andra författare som ville se till att folk kunde fylla julklappssäcken med hårda paket. Som vanligt körde jag mitt quiz, där vinsten är ett signerat ex av Skuggplats. Nu är vinnaren utsedd.

Men först frågorna med rätt svar:

Skuggplats utspelar sig i Trollhättan. Vilken stadsdel bor karaktärerna i?
1. Skoftebyn X. Kronogården 2. Lextorp (X var rätt)

Leif GW Persson har en biroll som sig själv i Skuggplats. I vilket tv-program syns han och Camilla Kvartoft?
1. Uppdrag granskning X. Efterlyst 2. Veckans brott (2 var rätt) 

I Saab Automobiles lokaler finns i dag Nevs. Vad står förkortningen för?
1. National Electric Vehicle Sweden X. New Engine Vessel System 2. New Electronic Vehicle Sports (Rätt svar var 1) 

En av karaktärerna i Skuggplats jobbar på Näl. Vilket år stod sjukhuset klart?
1. 1978 X. 1988 2. 1998 (X var rätt) 

Under 2016 firar Trollhättan sin födelsedag med extra pompa och ståt. Hur många år fyller staden?
1. 100 år X. 150 år 2. 200 år (1 var rätt)

Utslagsfråga: 2013-12-31 hade Trollhättan 56 573 invånare (enligt Statistiska Centralbyrån). Hur många av dem bodde i stadsdelen Kronogården?
SVAR: 5 564 personer.

Totalt 7 personer fyllde i frågorna. Ingen hade alla rätt. Närmast var Camilla Johansson med fyra rätt. Grattis till vinsten! Din signerade bok kommer i veckan.

 

Packning pågår

Växelkassa, stödanteckningar för presentationen, signeringspennor, böcker, information om pris och möjlighet till swish-betalning, kvittoblock, quiz-attiraljer (frågor, pennor, facit, svarslappar, låda att lägga nämnda lappar i), kläder jag känner mig både snygg och bekväm i, ett leende som håller hela helgen och sist men verkligen inte minst två påsar Riesen (kommer det inga besökare kan jag äta upp dem själv – man ska inte snåla på mutgodiset!).

Jag tror att jag är redo för bokmässan. Välkommen till Kobergsgården! Festen har redan startat och på lördag och söndag hänger jag på.

Aktualitetsuppdatering

Veckorna rusar i väg och det händer en hel del, både i arbetslivet och på den skönlitterära fronten. Två tillställningar har med Skuggplats att göra:

  • Bokmässa på Kobergsgården, i samband med den traditionella julmarknaden vid Kobergs slott (utanför Sollebrunn i Västergötland). Premiär för denna litterära scen, som kommer att bestå av författarpresentationer, signering & försäljning samt musikunderhållning. Pågår 19-22 november med generösa öppettider. PS: jag är bara på plats lördag och söndag. Min bok kostar 100 kronor. Affisch Bokmässa_0002
  • Bokbord med julförsäljning och signering på Tanums Shoppingcenter söndagen den 6 december kl 12-16. Jag är en av flera medverkande författare, mer info kommer.

Kan tillägga att det blir mina sista framträdanden med Skuggplats. I vår har det gått två år sedan boken kom ut och det börjar minst sagt bli dags att blicka framåt. Sen har jag ju inte så många ex kvar heller!

Utöver detta är den 7 december skönlitterärt inbokad. Då är det avslutning för mitt måndagshäng, Skrivkaféet. Tanken är att frivilliga ur vår lilla grupp får läsa ett stycke ur valfritt egenproducerat alster och vänner och bekanta är välkomna att lyssna. Det sker på huvudbiblioteket i Trollhättan, med start klockan 17.30.
Fika ingår! Om det inte lockar nog kan du komma för att lyssna på något av det sämsta jag någonsin skrivit. Det vill säga om jag väljer att läsa ur det jag jobbat på i höst och om jag inte hunnit få rätsida på texten innan det är dags … Hu. Det är än så länge skrämmande på helt fel sätt.

”Nu (nej, snart) är det jul igen”

Det har redan hunnit gå 1,5 år sedan Skuggplats kom ut. Första året var jag med på en hel del olika evenemang, allt från releasefesten, till framträdande på biblioteket Kronan, julmarknad och lite till.

Nu har jag inte gjort någon marknadsföring alls sedan bokrean i våras. Snart är det dags igen – jag medverkar på ett författarforum på Kobergsgården, som arrangeras för första gången i år i samband med den traditionella julmarknaden på Kobergs slott.

Inte mindre än fyra dagar (pust!) ska jag vara med bokbord, mingla med andra författare, prata om vägen till min bok och lyssna på andras berättelser om hur de olika alstren blev till. Och förstås förhoppningsvis träffa en och annan blivande läsare!

Jag vet att författarforum är öppet 19-22 november (torsdag till söndag). Återkommer med mer info närmare inpå.

God jul, då!

När infaller nyårsafton?

I helgen fick jag besök av en vän som köpte Skuggplats redan på releasefesten i mars 2014. Först nu hade han (sträck)läst. Han gillade boken, hurra!

Men när han kom såg han mer än lovligt lurig ut. ”Jo, det var två grejer jag upptäckte och jag tänkte säga till så att du kan ändra om det blir en andraupplaga.” Han drog upp ett taxikvitto ur fickan. På baksidan hade han klottrat två siffror. 276. Och 288. ”Börja med den första, den är klart allvarligast.”

Jag rusade till bokhyllan, ryckte åt mig boken och bläddrade raskt fram. Vad kunde det vara? Pulsen steg.

Först fattade jag inte. Kapitlet heter Lördagen den 31 januari 2011. Det är ju ett korrekt datum? Men det var ju inte det som var grejen … När jag insåg felet ville jag sjunka genom golvet.

Texten i kapitlet utspelar sig på nyårsafton. Ah! Jag har alltså flyttat fram denna högtid en hel månad. Ingen har sett. Jag har inte sett. Trots att jag kollat och kollat och ändrat och filat och strykt och ändrat och granskat. Suck.

Det andra felet är klart mer förståeligt. På sidan 288 saknas ett ord i en mening. ”Vad hände om inte stugan VAR rätt lösning?” ska det förstås stå. Det finns säkert fler sådana exempel som ännu står oupptäckta.

Men nu känns det rätt bra att jag sänkt priset till 100 kronor för detta korrekturläsningens fiasko. (Jag överdriver lite nu, den består ju faktiskt av cirka 400 000 tecken och de allra flesta är ju rätt.)