Ordning & reda

Som jag nämnt tidigare ska jag starta företag inom kort. Jag har förberett mig och gått en massa kurser, allt för att inte klanta till det med något i onödan. Det blir säkert svårt ändå, tänker jag. Ordning och reda är bästa huvudkudden, typ.

Alla tänker inte så. Den tanken ploppade upp i mitt huvud häromsistens när jag fick ett mycket oväntat telefonsamtal en lördag. Det var från … Vulkan. Ni som hängt med mig på bloggen kanske känner igen att jag inte varit 100 procent nöjd med företaget som fick i uppdrag att sköta tryckningen av min bok.

Jag trodde att jag klippt navelsträngen för länge sedan och skulle slippa någon mer kontakt. Samtalet bekräftade att jag ska hålla mig borta.

”Vi sitter här med bokslutet och kan inte se att du betalat din sista delfaktura till oss.”

Höll på att skratta högt. Som om de skulle ha låtit 12 000 kronor förbli obetalda i över ett år utan att ta någon kontakt. Ha! Det enda de var riktigt snabba med var faktureringen.

Jag sa att jag absolut betalat och det ”trodde han förstås, men om jag kunde skicka en skärmdump på inbetalningen vore det bra”.

Okej, jag fattar att jag inte varit deras mest lukrativa kund och att jag förmodligen inte betyder ett skvatt för dem. Men det är f*n inte okej att jag ska behöva rota fram ett bevis för att jag skött mig när det är DE som inte har någon ordning på sina papper.

Skickade skärmdumpen samma eftermiddag och fick ett ”tack” dagen efter. Jag hoppas det var sista ordet.

 

Tryckeri-respons ”redan”

I höstas höll jag på och letade efter företag som kunde trycka upp Skuggplats åt mig. Jag valde slutligen ut fyra som verkade hålla måttet något så när och bad dem om offerter per mejl. Tre av dem svarade supersnabbt, de första två redan nästa dag.

Ett tryckeri svarade aldrig. Eller, det var i alla fall vad jag trodde. För aldrig är ju ett väldigt långt tidsperspektiv som vi ännu inte sett slutet på. För i dag, nästan fem månader efter min mejlförfrågan, kom ett svar.

”Hej Minna. Vi hade kontakt i november angående tryckning av en bok. Jag ville bara kolla upp om du har fått boken tryckt eller om du fortfarande söker efter ett tryckeri.”

Öh. Vi hade kontakt? Det där svaret i dag är den enda ”kontakt” jag sett till, om jag bortser från mitt eget mejl. Jag svarade artigt att jag fick min leverans för en månad sedan.

Bättre sent än aldrig? Nja. Kanske snarare bara för sent. Fast dagens lilla skratt fick jag i alla fall.

För övrigt då? Jo tack. Har inte skrivit något, åtminstone inte något skönlitterärt. Däremot fått tjuvläsa REPORTAGET som snart kommer i lokaltidningen. Det kommer att bli bra! Särskilt efter att jag motade bort ett par retliga korrfel 🙂

 

Verk på vift

Får börja med en varning. Om du bara gillar happy happy inlägg ska du söka dig till en annan blogg för tillfället. För i dag fick jag svar från Vulkan angående gårdagens efterlysning kring var i processen mina böcker befinner sig.

”Hejsan. Böckerna är tryckta. Jag vet detta därför att vi fick in pliktexen igår. (Så vi har några ex på kontoret) Har något fraktföretag ringt dig ännu?”

NEJ ingen har ringt. Och NI har inte berättat att pliktexemplaren landat på ert kontor och NI har inte hört av er och stämt av att även jag fått min lilla del av avtalet. Alltså 200 böcker som jag väntat på sedan i slutet av december.

Svarade att ingen av sig om leverans och fick snabbt ett nytt meddelande om att ”de kommer när som helst (vilken dag som helst)” och att han nu eftfrågat kollinumret och borde kunna skicka det till mig i morgon.

Så var är mina böcker? Jag vet inte. Vulkan vet inte.

Även om hela den här processen är i slutfasen så kan jag ändå inte hjälpa att jag bara känner mig så jäkla besviken och bortglömd längs vägen.

 

Väntar, fortfarande

Söndag och sista dagen i veckan V. En sammanfattning:

  • Antal exemplar av Skuggplats levererade till min dörr: noll.
  • Antal mejl från Vulkans kundtjänst: ett.

Oj! Ett mejl? Då måste jag ju ha fått någon slags information om vad som händer och NÄR jag kan tänkas få mina böcker? Så nånting tänkte jag när det plingade till i mobilen klockan 17.50 i fredags och jag såg att avsändaren var just Vulkans kundtjänst.

Men nej. Det var bara ett massmejl med reklam om nystartade Lava förlag, som ingår i Vulkan-koncernen. Hemsidan är ännu sparsmakad med detaljer men det är i alla fall klart att Lava  är ännu ett företag som hjälper egenutgivare att få ut sina böcker genom att ta (för mycket) betalt för en massa tjänster, varav många är sådana som man lätt klarar själv och dessutom är helt gratis. Hur Lava skiljer sig från Vulkan, som ju också har erbjuder olika tjänster som går ut på att förverkliga författardrömmar, framgår inte.

I morgon är det fem veckor sedan jag skickade in manuset och produktionen av Skuggplats startade. Tidpunkten för den verkliga veckan V är osäker. Jag hoppas att den infaller innan påsk.

Pessimisten vs Optimisten: ett – noll.

Prövningens tid

Jag skrev häromsistens att jag inte ska hålla på och tjata om datum för min bok utan slappna av. Låta folk jobba på sitt håll och ta den dagen när den kommer.

Som om det skulle gå!

Var tvungen att mejla i dag. Det har ju gått över en månad sedan senaste ”beskedet”. Den här gången kom svaret snabbt, tog nog knappt tio minuter. Alltid nåt. Men resten var inte särskilt munter läsning för den otåliga sidan av mig.

”Jag har efterfrågat ditt provtryck. Så fort tryckeriet återkommer, så återkommer jag till dig.”

Suck. En j***a tumme! Det har gått sju veckor sedan jag lämnade materialet och jag är inte ett dugg närmare målet. För efter att provtrycket är okejat – när nu det blir av – tar det ytterligare fyra veckor att trycka själva upplagan.

Om inget strular. *Plats för hånskratt*

Respons

I dag fick jag svar på min fråga om fakturan. På en söndag! De kanske har en service-gen i sig ändå.

Och att priset nu plussats på med moms var ett misstag. Det så Vulkan normalt fakturerar och vår överenskommelse var alltså ett avsteg från de vanliga rutinerna. ”Du kan betala det vi kommit överens om”, står det i mejlet. Och det har jag gjort nu.

Nöjd igen. Hoppas det håller i sig mer än två veckor 🙂

Senaste nytt, nu ännu färskare

Jag skrev ju nyligen att jag fick så lite information från Vulkan om var i processen min bok är. Då hade jag inte ens fått en faktura. Det har jag nu, till och med två. En som betalas i början av januari och en först en bit in i mars.

Framsteg? Jovars. Fast ändå inte. För fakturan är nu plus moms trots att vi hela tiden pratat om priser inklusive allt. Det var jag noga med att ange när jag skickade offerterna, jag slipper ju inte undan momsen och är bara intresserad av vad jag ska betala. I sitt offertsvar då skrev också Vulkan ett pris för 200 böcker inklusive moms och frakt och allt annat som kan dyka upp. Nu har jag alltså ökat på min beställning med 100 böcker och tydligen också moms.

Det betyder nästan 1 500 kronor mer att betala. Inte jättemycket i sammanhanget, men bara lite irriterande att det kommer som en överraskning. Vad som är än mer irriterande är att företaget inte svarar på mina frågor kring varför det blev så här. Mejlade både i torsdags till en specifik person och i fredags till info-adressen. Inget svar. Buuu.

Jag har verkligen ingenting emot att betala. Tvärtom, jag vill ha det gjort så att framstegen i arbetet åtminstone inte hindras av det. Får ringa på måndag. Buuu, igen. Jag vill bara ha ett snabbt svar, inte hålla på och krångla. Ska det vara så svårt att hålla sina kunder nöjda?